Harrys Perspektiv - Lördag 10:00

"Wake up beautiful" jag tittar upp. Jenna ligger på mig och tittar in i mina ögon.

"Did it hurt?" hon tittar konstigt på mig. 

"What?"

"When you fell from the sky, my angel" hon log och  och började tänka smått. Hon tittar in i mina ögon och ser lite smått konstigt på mig.

"Didn't you think I've heard that one before" sa hon och log busigt mot mig. Jag satte mig upp och hon la sig bredvid mig. Jag tittar på henne och hon ler. Hon är så vacker. Hon förde handen mot min bröstkorg och smekte fram och tillbaka. Det sved till från såret men jag bet ihop. Jag ville inte berätta om det eller om tabletterna för henne. Hon skulle bli orolig å beskymmra sig över mig och det vill inte jag. Jag vill att hon ska ha kul. Jag satte mig upp och det sved till i bröstkorgen men jag bet fortfarande ihop.

"Let's just go up and buy some breakfast to everyone" jag tittade runt och kom på mig själv att jag kanske inte borde prata så högt. Det var ju bara Jenna och jag som var vakna.

"Yeah" viskade hon och gick upp och drog på sig ett par mjukisbyxor medans jag drog på mig ett par mörkbeiga chinos.

"What do you want for breakfast then?" frågade jag henne och hon tittade på mig.

"I don't know let's see what we can find" sa hon och log. Jag log tillbaka och hon lös upp ännu mer än vad hon faktist redan gjorde. 

Idag skulle vi ha en ledig dag och sedan köra på med 5 konserter på rad å sedan åker vi mot Irland och kör 3 konserter där. Jag kan inte kalla detta en turné utan bara liksom spelningar. Jag menar det är inte så många konserter.

 

"What about toast and some chocolate?" Jag nickade och hon tog det som vi inte redan hade tagit och gick mot kassan. Jag undrar varför hon var så glad idag. Allt verkade vara så fantastiskt i hennes perspektiv. Fast det är ju trevligt. Man säger ju inte nej till en lycklig flickvän.

 

Vi kom tillbaka till bussen och nästan alla var nyvakna. Klockan hade bara slagit 10.30. Det gick fort att gå iväg och handla frukosten på andra sidan kvarteret och gå tillbaka.

 

'JAG HAR GLÖMT TABLETERNA' tänker jag och kutar mot min packning efter att jag hälsat alla godmorgon. Jag slänger i mig så många jag ska ha och torrsväljer dem. Ingen såg, och det var bra. Det gjorde mycket mer ont i bröstkorgen än vad det gjorde igår. Jag vart lite orolig men spolade bort oron och vände mig om mot de andra och tog upp matkassen och gick till det lilla  mini köket och började dela frallor och ta fram pålägg m.m.

 

 Alla sover och här ligger jag och och kvider. Det gör mer ont i bröstkorgen för varje sekund som går och ju mer det gör ont destdå snabbare vill jag somna. Jag vrider mig fram och tillbaks i sängen, jag vänder mig om mot Jenna och hon sover som en stock. Att gå runt på stan hela dagen måste ha gjort henne helt slut. Det verker till igen och jag kvider. Smärtan sprider sig för varje ''hugg'' mer och mer ut i armar och huvud. Mitt huvud dunkar och jag sätter mig upp sittandes i sängen. Allt känns konstigt och det känns som att hela gjorden snurrar. Allt svartnar till men kommer tillbaka igen. Jag bestämmer mig för att lägga mig ner igen och hoppas at jag kan somna. Hoppas bara jag nt får kramper imorn innan eller medans konserten. Jag bestämmde mig för att fråga turné sjukvårdaren om hon kunde titta på såret imorn efter konserten eller på måndag. Jag vill bli av med smärtan innan Jenna börjar ana.