Kapitel 13 - Face The Fact

Previous - Steffanis perspektiv

"Jen. Är du kär på riktigt nu då?" frågade jag och väntade.

"Jag frågade mig själv samma sak imorse" sa hon och pausade.

"Nå?" sa jag.

"Jag är fucking kär Steff. På riktigt. JAG ÄR KÄR I HARRY STYLES" skrek hon ut. "På riktigt, och han i mig" jag fnittrade lite och hon fortsatte flabba.

"Det känns som att jag dansar på rosa moln" sa hon lite ironiskt. Jag började skratta riktigt mycket. "Nej men seriöst jag känner mig bättre, mycket bättre, satans mycket bättre"

"Okej jag fattar" avbröt jag henne och fnittrade.

"än med honom än med idioten" sa hon. Jag kände på mig att hon satt och log. Precis som jag. Jag var ärligt talat glad för henne nu. Som bara den. Harry och hon skulle bli ett mycket gulligare par.

---

 

 

En vecka och en dag - 13:20

"WHAT?!" skrek jag ut mot honom. "You can't be serious!!" fortsatte jag. Jag satte mig ner på sängen och tittade ner i golvet. "I'm gonna miss you to much". Zayn tittade på mig oskyldigt. Men jag kan ju inget göra. Turné i london och irland i 6 veckor. Om 8 veckor ska jag vara tillbaka i sverige igen. Och om en vecka åker de. Faan.

"Babe" han tittade på mig fortfarande. "I wanna tell you one more thing" fan om det är något mer dåligt. "You can come with us in the Tour Bus" sa han och jag tittade upp mot honom. OMG. Deras turné buss? Fett kul. "And ofcourse Jen to sinse she's with Harry now" sa han och log brett mot mig. Jag ställde mig upp och kramade om honom. Men inte så att huvudet kom på axeln utan så att jag fortfarande kan titta in i hans ögon. Jag och Jen. ska med på deras turné.

"I love you" han log snett.
"I love you more" svarade han sedan.

"I love you more then you love me" sa jag och blinkade.

"Thats imposseble" det vart en liten tystnad mellan oss.

Vi kramade om varrandra. Inget hångel, ingen kyss elr puss. Inte äns på kinden. Bara en varm kram. Och det kändes ganska bra. Jag avbröt kramen och tittade upp på honom.

"Have you or someone of the boys told Jen?" frågade jag.

"I think Harry have told here or is going to" fick jag som svar. Om jag var ärlig så visste jag inte vad Jen var just nu. Det var som förra veckan. Vi var hos Louis och Harry igår och idag så vet jag inte vart hon är. Antagligen var hon väll hos Harry. Plötsligt slogs yterdörren upp. Jag hör mumlanden från en flicka. Jen. Hon är sur, arg. Vad har hänt?

 

Jennas Perspektiv -

"jävla apa" säger jag ut. Men tyst så att inte Steff ska höra mig.

"Steff jag är hemma bara så du vet"

Jag sneglade ner och såg Zayns skor bland de andra. Faan djävulens polare är här. Jävla fitt Harry. Är alla killar dumma i huvudet eller. En hel vecka av gull och finhet och nu börjar vi bråka. Första bråket efter en vecka. Pff.

Minnes bilderna kommer upp i mitt huvud. Smellen på kinden. Hur kunde människan fucking slå mig. Han måste blivit rasande. Fast han gjorde nog inte det så hårt elr menande. Och jag kanske fejkade tårarna jag fick då visst visst MEN han slog mig. Fucking helvetes apa jag ska nog bli lespisk. Inte för att jag är attraherad av kvinnor utan att det är ju bara kvinnor som är normalt puntade i huvudet på denna jord. Förutom bögar förstoss.

"What has happend" hörde jag Zayn viska till Steff ifrån hennes sovrum.

"I don't know" hörde jag Steff säga. "Let's find out"

Dörren öppnades sakta. Jag hade satt mig på pallen i vardagsrummet. Med händerna över ansiktet. Jag hade inget smink eftersom jag inte orkade ta på mig det idag. Att jag hade sprungit i regnet från honom ända hit. Det är ju långt. Och jag kände mig inte anfådd. Kan det hända när man är arg?

Jag kände Steffs och Zayns blick i nacken.

"Vad har hänt?" frågade Steff. Zayn har nog fattat vid det här laget att det är svenska.

"Nothing you should care about" sa jag ilsket och smått kaxigt och ställde mig upp.

Steff tittade frågande på mig. Jag tittade på henne. Hon såg orolig ut. Jag gick mot soffan och la mig i stort sätt över hela soffan. Jag tog kontrollen och satte på Mtv. Det var Bevis and Buthead på så jag böt. Jag behöver lita drama på tv inte humor. Minnes bilderna kom tillbaka. Hur vi skrek på varran. Alla fula ord och meningar. Allt dåligt som kom ut ur oss. Och jag kommer inte äns ihåg hur bråket starta. Jag får minnes bild av smällen igen. Hur smärtan spred sig. Inte för att det gjorde så jätte ont. Jag kommer ihåg hur tårarna kom. Inte för att det gjorde ont, nej inte darför. Utan för att han är kapabel till att slå mig. Jag kommer aldrig våga vara med honom. Slag från någon som inte är en liten skoj putt på axeln är jag nästan lite rädd för, jag har en smått fobi för det.

Jag känner hur en liten tår kommer ner på kinden. Jag torkar bort den och håller de andra inne.

"Jen. Vad hände? På riktigt?" Jag kände hennes frågande blick medans hon satte sig vid fotändan av mig på soffan. Jag tittade snett på Zayn och tillbaka på Steff. Jag märkte att hon såg det.

"Om han går" sa jag och kämpade fortfarande med att hålla tillbaka tårarna.

 

 

Harrys Perspektiv -

Jag satt på sängen inne på rummet. Armbågarna på låren, böjda med händerna tryckande på ansiktet. Tårarna sprutade. Chockad, besviken, arg men ledsen. Jag kan gråta over rätt mycket. Men det här. Det var inte samma sak. Jag slog henne. Rakt på kinden. Hennes blick. Tårarna som rann. Orden som kom ur hennes mun. Tystnaden efter mitt största misstag i hela mitt liv. Jag gjorde det verkligen. Hur kunde jag? Jag hörde någon knacka på dörren. Inte var det Lou. Han skulle bara klampa in. Jag menar, han bor ju här. Jag struntade i att någon knackade och satt och snyftade lite till. Till slut hör jag att hantaget går ner och att dörren öppnas. Jag håller tillbaka tårarna och lyssnar på vad personen gör. Personen tar av sig jackan. Men inte skorna. Då är det inte Jenna. Hon tar ALLTID av sig skorna. Personen går mot sovrummet jag är i. Han knackar. Jag ställde mig upp hastigt och låste dörren. Vem var det?

"Harry open, Its Zayn" Vad gjorde han här? nu? Jag gjorde som han sa och låste upp. Jag la handen på det kalla handtaget och vred om den och öppnade dörren. Där stog han och tittade. Hans undrande blick gick mig på nervern. Fast ändå inte. Jag var i chocktillstånd. Jag slog henne. "Have you cried?" frågade han efter att ha iaktagit mig.  

"Yeah" jag drog bort en halvt torkat tår på kinden. Det brännde i ansiktet. Antagligen av mitt självhat.

"So, What is this drama between you and Jen all about?" frågade han undrande. Jag svarade inte. Minnesbilderna kom tillbaka. Hennes hesa röst efter alla starka ord. Efter tårarna. Hur hon satte hastigt på sig skor och jacka och sprang ut från lägenheten. Ner för trappan. Hur jag skrek om förlåtande efter henne. Hur hon sprang medans tårarna föll. När hon sprang med handen på kinden ut i regnet. Tårarna tröck bakom ögonen när jag tänkte på det. 'när hon sprang med handen på kinden ut i regnet' - förtvivlad. chockad. och fullständigt krossad. Där kom tårarna. Jag torkade bort tår efter tår på ansiktet.

"How did this happend?" frågade Zayn. Han la en arm runt ryggen och klappade på min vänstra axel.

Jag harklade och sträckte på mig.

"It" jag fick knappt ut några ord alls. Det var jobbigt. Jag känner mig som en fullständigt korkat rövhål ett äckel, en idiot.

"It?" zayn var tålmodig han väntade bara på ett svar.

"It allstarted with that I told her about the UK and Irland tour" jag tog ett djupt andetag och fortsatte. "she gotted sad that we wouldn't meet in 6 weeks" jag harklade mig igen och berättade bit för bit. "She gotted angrier and when I were suposed to tell that she could come with us we started to fight about other small stuff" zayn lyssnade på vartända ord och nickade efter varje mening. "And then.." jag fick inte ut orden ur mig. Den sista delen gav mig tunghäfta. Jag känner att jag knappt kan andas när jag tänker på det. Det var så fruktansvärt. Helt avskyvärt. Den sista delen innan hon sprang ut i regnet. Det sista som gav henne tårar. Det ville inte komma fram alls.

"What happend after Harry? Tell me" han lät smått som en kurator och han kommer säkert komma med sitt kurator snack senare.

"I sl-pt hr" orden ville inte komma fram. Jag villa bara stänga in meningen bakom lås och bom och aldrig låta det användas igen. Jag önskar jag kunde bomma igen hela händelsen. Att detta aldrig hade hänt.

"What Harry?"

"i-hit-hr" jag mumlade ut några några konsonanter men inget mer.

"Harry you mumble, I can't hear what you saying" frågan gick mig på nerverna. Vad vill han a mig? Jag ställde mig upp och andades smått hetsigt.

"I HIT HER! LIKE 'BAM' RIGHT ON HER CHEEK" tårarna bara kom nu. Jag kunde inte hålla dem tillbaka längre.

"Harry, sit down" hans ord var smått lugnande eller hans lugn gjorde det liksom lugnande. Jag satte mig ner långsamt på sängen igen. Jag känner hur Zayns blick trycker på mig.

"Where is Harry?" sa han efter en lång stund tystnad. Vad menade han med det?

"I'm Harry, I'm here" sa jag bara och sneglade på Zayn.

"How does Harry feel?" frågade han undrande.

"Awful" att prata om mig i tredje person kändes smått konstigt men ändå bra.

"What did Harry do?" jag spelade med i att prata om mig i tredje person.

"Harry hurted a girl he really like" sa jag och suckade.

"So he likes this girl"

"He loves this girl"

"What did Harry do?" frågade han igen.

"He hurted the girl he loves, the girl of his life" jag kunde inte fatta fortfarande att jag slog henne.

"Does Harry regret it?"

"He really do, more than anything else" svarade jag. Jag tänkte inte igenom svaren alls. Jag brukar alltid tänka igenom mina svar. Men nu bara kom orden. Rakt ut bara. Inget tänkande bara känslor.

"What is Harry going to do about all this?" frågade han och tittade på mig fortfarande.

"I don't know. Jenna hates me and she actuately should and I know she'll never forgive me and am a totally asshole" det fanns inget jag kunde göra. Medans jag pratade kom det en tår då och då ner för kinderna.

"You have faced the fact that you actuately hit her" han tog ett andetag och fortsatte. "You know everyone does huuuuge mistakes and one of yours did just happend, leave her alone for today and find her tomorrow and tell her your love for her and the big mistake. She needs to face the fact to. She'll forgive you. Because we all know you and you'll never do the same mistake again. And specially not that!" han tittade fortfarande på mig. Han tittade inte bort en ända gång. "And we all know she loves you. You know from inside no matter what" han ställde sig upp. Han gick mot dörren och öppnade den. Sedan till hallen och satte på sig jackan. "Just give her time if she needs it" jag nickade medans han sa allting. Nu hoppades jag bara på att han hade rätt.

"Bye Haz" det vart tyst men plötsligt stängdes dörren. 

Nu får vi bara hoppas på det bästa.

---

KAPITEL 13!!! OCH GUD! Min statistik i läsare har gått rakt upp! Jag är så glad över att ha vunnit tävlingen på onedirectionsweden.se TACK SÅ SJUK MYCKET! Att en lapp kan göra en så glad asså jag är i ett chocktillstånd för tillfället!

Förlåt för att kapitlet inte är världs lång men jag skrev värsta kapitlet hela kvällen igår och heeeela dagen idag och när jag skulle infoga collage stängdes datorn av och allt försvann :'( så skrev om det idag/inatt

Hoppas det blev bra iallafall! 35 kommentarer till kapitel 14?  ~Emilia xx
(Faaaceeboook-siiidaaa---gilla!)

Meeeeeer :D sjukt bra :D

Såååå spännande kan knappt vänta!! :)
Meeeeer!!!!!! xx

Börja läsa den här igår, JAG ÄLSKAR DET! Fortsätt skriva!! <3

Snälla! Du måste fortsätta att skriva! Du är ju så himla duktig, och jag bara älskar din berättelse! Du är grymt duktig!!!

Jag älskar den, fortsätt att skriva :)
VILL HA MEEERRRR ^^

Började läsa idag och du är sååååå duktig på att skriva, längtar tills nästa kapitel!! ;D

NU min lilla Unge, ska du veta hur bra du skriver, och att jag blivit beroende av denna underbara blogg... <3
jag kommer sakna dig och bloggen, men hur gör du när vi ska på kollot tillsammans? <3 snälla skriv mer!

Jätte bra:)

35 kommentarer jag vill ha mer nuuuuu snälla ??? :o :D

Love it !! Fortsätt att skriva !!! (:

Vill ha mer!!! Nu!!!!!!

Mer!!! Snälla:))

men du sa att du skrev värsta mycket och sen försvann allt när du la i collaget,
Jag har ett lite tips:-D skriv i Word eller något annat, och spara det och kopiera det sen till blogginlgget. Min dator har också gjort det på min one direction berättelse, och det är sååå irriterande! Men jag har lagt allt på ett USB- minne och skriver där ifrån:-) då riskerar jag inte att förlora allt. Men jag håller med dig, man tappar lite skriv lusten när det händer:-/ men kämpa på och ta hjälp( om du inte redan gör det:-D) av tipset:-) vill bara hjälpa dig:-D

Awsome :))!!!

DETTA ÄGER! DU MÅSTE SKRIVA MER SNART! :D
KOLLAR BLOGGEN VARJE DAG! xx

More please XD

Sjukt spännande! :D fortsätt så här! kram♥

Mereeeer nuu tack ?? Bäst är den !!:D

Din fan fic ät så bra!!Jag kan inte ens beskriva hur bra den är!!Du är super duktig!Och jag längtar till nästa kapitel!!<3x

när kmr nästa kapitel? :o ALLA LÄNGTAR!^^

Jätte braaa!!

Meeeeerrr!! :D

Meeeeera snälla du är grym på att skriva!! Uppdatera i dag ? Vill ha mera :D

Jättebra kapitel :)

Jättebra blogg !

super bra!

Meer nu snälla ??

Jätte bra fortsätt skriva !

Uppdatera :D

när kommer nästa kapitel?! ;)

Jääättee bra!!
Uppdatera :D xx

Meeeeeer :D

Mer mer mer nuuuuu får panik annars ju :D :o

Uppdatera?? När kommer nästa del ??

Måste du vänta till 35 komenterat ?? :( vill ha mer nu :D

Superbra!!

SÅÅ bra!!!
Älskar dig Emilia ;-) :-*
Måste träffas snart!...
XoXo Mathilda

SÅÅ bra!!!
Älskar dig Emilia ;-) :-*
Måste träffas snart!...
XoXo Mathilda

Åh, vill bara läsa mer!! Så snälla, uppdatera snart :D

skit bra, fortsätt :)

ahhh, längtar tills nästa kapitel :)
skit bra :) och duktig är du

Älskar din novell!!! :D